Makthunden

Helsingin Sanomat sätter i en ledare i dag sitt hopp till den ungerske presidenten Pál Schmitt att han måtte stoppa den omdebatterade nya medielagen, som det ungerska parlamentet godkände 21.12. ”Om så inte sker kan Ungern inte anses vara lämpat att leda EU”, skrev tidningen.

Det blev inte som HS hoppades. Enligt webbtidningen origo har president Schmitt i dag undertecknat lagen, som träder i kraft på nyårsdagen, samma dag som Ungern övertar ordförandeskapet i EU för ett halvt år framåt.

Medielagen har framför allt kritiserats för att den ger en mediemyndighet, som består av endast regeringspartiet Fidesz anhängare, makt att styra medierna, bland annat genom hot om stora böter för ”obalanserade” nyheter. Mediemyndigheten leds nio år framåt av premiärminister Viktor Orbáns förtrogna Annamária Szalai, tidigare bland annat chefredaktör för porrtidningen ”Miami Press”.

Medielagen har resulterat i massiv kritik i många västeuropeiska medier efter att lagen godkändes i parlamentet.  Aldrig tidigare efter systemskiftet 1990 har Ungern blivit så omtalat i utländsk press, noterade en ungersk tidning. I Finland har Helsingin Sanomat några gånger kritiserat lagen på ledarplats, Hbl framförde kritik i en mening i gårdagens ledare om EU:s problem.

Det är anmärkningsvärt att man i utlandet reagerar först nu. Den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE slog larm redan för ett halvt år sedan, då ett lagförslag redan fanns.

Också en del politiker har reagerat. Den tyngst vägande negativa reaktionen kom från tyska förbundskanslern Angela Merkel. Hennes parti CDU hör ändå till samma europeiska parti som Fidesz dvs det europeiska folkpartiet EPP. Orbán har dock fått stöd av EPP:s belgiska ordförande Wilfried Martens. Någon finländsk politiker har såvitt jag vet inte uttalat sig i frågan.

Medielagen är ingen engångsföreteelse. Orbáns regering har efter att den tillträdde i maj låtit stifta en lång rad kontroversiella lagar. Betecknande är att då författningsdomstolen konstaterat att en lag var författningsvidrig lät Fidesz ändra lagen om författningsdomstolen. Fidesz kan väl närmast betecknas som nationalpopulistiskt.

För att ändra grundlagar räcker det i Ungern med en två tredjedels majoritet dvs en majoritet som Fidesz har i parlamentet efter vårens val. Valsystemet gynnar stora partier och en sådan majoritet lyckades partiet vinna efter att ha fått knappt 53 procent av rösterna. Då valdeltagandet var drygt 64 procent betyder det att Fidesz har en två tredjedels majoritet med stöd av en tredjedel av den röstberättigade befolkningen.

I EU:s grundfördrag ingår en procedur för hur unionen kan förfara mot länder som bryter mot europeiska värden. Bland annat kan ett sådant land fråntas rösträtten i unionens beslutsfattande. Men sedan unionens medlemsländer gjorde bort sig i den diplomatiska bojkotten av Österrike för drygt tio år sedan och då ingenting gjorts mot Berlusconis Italien är det knappast troligt att Ungern straffas på något sätt.

Ungern