Makthunden

Man borde kanske överväga att inte alls rösta i presidentvalet, om det är så som Mikael Kosk säger att ”ju större valdeltagandet är, desto starkare är presidentens ställning” (Hbl 22.1).

President Mauno Koivisto sade dagarna före valets första omgång att presidentens maktbefogenheter minskats så mycket att  man kan fråga sig om det står i samklang med valmetoden. Han avsåg troligen att presidenten bör ha mera makt därför att han/hon väljs direkt av folket. Hellre borde man dra slutsatsen att det är onödigt att låta folket välja en president som inte har någon makt.

Presidentens formella makt begränsar sig huvudsakligen till utrikespolitiken. Särskilt i samband med det här valet har man försökt få presidenten till en ”värdeledare” (ett otympligt ord) och med detta motiverat att utfrågningarna och debatterna handlar om allt mellan himmel och jord.

Redan det att presidenten leder utrikespolitiken i samverkan med statsrådet och statsrådet dessutom leder EU-politiken, som också innehåller element av utrikespolitik, fördunklar skötseln av utrikespolitiken. Den grundlagsändring, som träder i kraft om en dryg månad, gör det inte klarare. Men det är en annan debatt.

Varför skall just ledaren av utrikespolitiken väljas direkt av folket? Alltså den som ansvarar för det område, som medborgarna har de sämsta förutsättningarna att sätta sig in i. Diplomatin kommer nog inte inom överskådlig framtid att bli öppen, trots Wikileaks.

presidentens makt