Makthunden

Jar har redan tidigare (”Program och kappvänderi”, min blogg 24.8.2011, som det verkar vara tekniskt omöjligt att länka till) funnit anledning att reagera mot att en del journalister har svårt att skilja mellan vallöften och valprogram. Idag gör Hufvudstadsbladet stort nummer av att vallöftena i det föregående kommunalvalet i Helsingfors inte infriats.

Partierna och politikerna brukar sällan använda ordet löfte utan talar heller om program eller vad de eftersträvar. Journalisterna översätter detta till löften och ställer dem sedan till svars för att inte ha infriat löftena.

Då ett parti uttryckligen lovar att inte höja skatten om partiet är med i nästa regering är det fråga om ett löfte. Och om alla partier har samma uttalade målsättning kan man fråga varför den inte förverkligats.

Att ett parti inte lyckas förverkliga sitt valprogram kan bero på att man inte i valet fått tillräckligt många röster, att de övriga partierna är av annan åsikt, att läget förändrats (till exempel ekonomin har försämrats) så att målet inte längre kan uppnås eller att partiet ändrat av någon anledning ändrat åsikt. Det bör förklaras för väljarna utan att man bara gör en mekanisk jämförelse mellan valprogram och vad som förverkligats och sedan pekar ut partierna som löftesbrytare.

I och för sig är det förtjänstfullt av Hbl att ta partiernas valprogram till utgångspunkt för en granskning av vad som åstadkommits. Jag hoppas att det är en serie som fortsätter med andra kommuner – utan att ordet löfte i onödan används.

kommunalval, valprogram