Bjarne Nitovuori bloggar om politik

Okategoriserad

De Grönas demokratiprogram

29 Nov , 2012, 11.52 Bjarne Nitovuori

 

De Grönas förslag om att en riksdagsledamot skulle få sitta högst tre perioder i följd har som väntat skjutits ner av såväl medier som politiker, till och med gröna politiker (åtminstone Tuija Brax). Det som förvånar mera är att medierna stirrat sig blinda på detta enda förslag, fastän De Grönas demokratiprogram innehåller många andra intressanta förslag som kunde diskuteras.

Jag skall kort beröra några av dem. Jag stöder åtminstone förslagen om att mandatfördelningen i riksdagsval uträknas på basis av röstfördelningen i hela landet, att presidentens maktbefogenheter ytterligare minskas till förmån för riksdagen och statsrådet, att det ordnas bindande folkomröstningar samt att stads- och kommundelsfullmäktige införs.

De förslag som gäller Europeiska unionen är åtminstone värda diskussion. De Gröna föreslår sålunda att 20-30 procent av EU-parlamentarikerna väljs från allmäneuropeiska listor, varvid de nationella kvoterna i motsvarande mån skulle reduceras. Om till exempel två fransmän väljs från en allmäneuropeisk lista minskas den franska nationella kvoten med två, om jag förstått förslaget rätt. Det skulle åtminstone göra debatten inför EU-val mera europeisk.

De Gröna anser också att EU-integrationen bör fördjupas i den ekonomiska och skattepolitiken samt parlamentarismen stärkas i EU. Europaparlamentet bör enligt partiet ges initiativrätt. EU:s demokratiunderskott handlar bland annat om att bara kommissionen kan ta initiativ till EU-lagstiftning.

Är det här inte frågor som medierna kunde ta upp, i stället för att älta ett förslag som inte har någon chans att gå igenom?

 

,

Om Bloggaren

Bjarne Nitovuori är pensionerad Hbl-journalist. Var politisk journalist i drygt 20 år med några korta gästspel på ledarredaktionen. Har följt med politik ungefär sedan 13-års ålder då Kekkonen för första gången valdes till president 1956. Har numera en mer kritisk syn på politiken än som politisk journalist.
november 2012
M T O T F L S
« okt   Dec »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930  

Kategorier

2 kommentarer

  1. Herbert Walther skriver:

    Då tillfälle gavs printade jag ut De Grönas demokratiprogram. Men också för att en grön familjebekant (med politiskt inflytande) i sin frustration över ytterliga ett program för programmets skull, läste lusen av programmet i fråga.

    Efter att ha ögnat igenom programmet kunde jag bara upprepa det som den äldre damen halvhögt för sig själv upprepade på arbetarmötena i Folket hus månad efter månad: ”Det där har jag hört så många gånger förr.”

    De Grönas demokratiprogram hamnade på min hög av skriftligt material för fördjupade studier, dvs. läs det en gång till. Där ligger redan Marko Joas artikel om demokrati och förvaltning i FT 4-5/2010, Henrik Serup Christensens artikel om politiskt deltagande i den representativa demokratin i FT 1/2012, Helsingfors stads demokratiarbetsgrupps slutrapport, Laura Rissanens anförande om kommunreformen och närdemokratin, artiklarna om Putins demokratiuppfattning i Idäntutkimus 2/2012, Staffan Himmelroos’ avhandling om det demokratiska samtalet och Petri Koikkalainens och Paul-Erik Korvelas ”Klassiset poliittiset ajatteliat”.

    Visst är det sant att de gröna programmet innehåller intressanta förslag värda att diskuteras, men då programmets grundläggande utgångspunkter är de samma populistiska som De Gröna beskyller så gott som alla andra och i synnerhet vänsterpartierna, Sannfinländarna och arbetsmarknadsorganisationerna för, är det berättigat att fråga sig om uttryckligen De Grönas program har framtidsutsikter.
    Den representativa demokratin är en produkt av det riktigt gamla klassamhället medan våra nuvarande politiska partier i stor utsträckning produkter av industrisamhället. Under senare tider har i frågavarande produkter inte längre motsvarat utbildnings- och det teknologiskt utvecklade samhällets alla krav, framför allt då nya samhällsklasser har inte sett dagens ljus ”på sistone”.

    Senast på 1980-talet kunde man hos de europeiska attityderna se en förskjutning av tyngdpunkten från de kollektiva till de individualistiska. I Finland inträffade förskjutningen med en viss försening, eller då Q-teatern tvingade KOM-teatern att ägna sig åt individens själsliga problem.

    Kravet på direktdemokratiska och bindande lokala deltagarformer i en globaliserad ekonomisk omgivning är för all del berättigade, men hur man än försöker tackla de olika formerna av alternativ och innovativ demokrati, gäller det att minnas att de dras med samma problem som den representativa demokratin: bristande representativitet, bristande resurser, och bristande intresse att delta.

    Det viktiga här är inte formerna, utan formernas målsättning. Klassamhället har inte försvunnit . I England tvingas de fattigas barn igen inleda skoldagen hungriga utan morgonmål. I Finland blir brödköerna allt längre och de långa broarna återuppstår i Helsingfors som en följd av segregeringen mellan stadsdelarna. Se här konkreta frågar att ställa i relation till den s.k. bristen på demokrati.

  2. Bjarne Nitovuori skriver:

    Inom EU planeras ”reformer” som alltmer fjärmar EU-eliten från medborborgarna. I samband med den så kallade kommunreformen diskuteras knappast alls hur det blir med medborgarnas inflytande i de nya storkommunerna. Då De Gröna försöker ge ett svar på också de här problemen tycker jag det är ett svek av medierna att bara ta upp en mindre viktig fråga, den om att riksdagsledamöterna skulle få sitta bara tre perioder i följd.
    Jag kan hålla med om att ”det där har man hört så många gånger förr” och att de närdemokratiska experimenten kanske stupar på ”bristande representativitet, bristande resurser och bristande intresse att delta”. Men man kan ju hoppas att vi konstaterar att det är lönlöst att ens försöka först efter att ha debatterat frågan. Nu debatteras saken knappt. Fortfarande tror jag att politik är kollektiv verksamhet. Och problemen med den ökande fattigdomen löses inte genom att avskaffa demokratin. En sådan motsättning mellan formerna och målsättningarna finns inte.

Kommenteringen är stängd.