Makthunden

Fördrivningen av sudettyskarna från Tjeckoslovakien efter andra världskriget genom de så kallade Benešdekreten har blivit en av huvudfrågorna i det tjeckiska presidentvalet inkommande veckoslut. Samtidigt firade Ungern i lördags av en händelse första gången en minnesdag för de tyskar som likaså efter kriget fördrevs från Ungern.

 Högerns kandidat i valets andra omgång utrikesminister Karel Schwarzenberg konstaterade i en tv-debatt att fördrivningen var rättsvidrig och att man numera för en sådan åtgärd skulle hamna i krigsförbrytardomstolen i Haag. Detta utnyttjades av hans motkandidat förre socialdemokratiske premiärministerna Miloš Zeman och enligt en mätning skulle opinionerna ha svängt till Zemans fördel.

I sig hade Schwarzenberg rätt i att den kollektiva skuldbeläggning som fördrivningen innebar inte hör hemma i ett rättssamhälle. Själv hörde den nu 75-årige Schwarzenberg inte till de fördrivna sudettyskarna. Hans familj lämnade Tjeckoslovakien 1948 som en följd av det kommunistiska maktövertagandet.

På basis av Benešdekreten deporterades förutom sudettyskar också ungrare från Tjeckoslovakien. Frågan aktualiserades i samband med Tjeckiens och Slovakiens EU-anslutning i början av 2000-talet, då man närmast från Österrike, Ungern och Bayern reste krav på att dekreten skulle upphävas som en förutsättning för EU-medlemskapet. Däremot deltog inte den tyska regeringen i den kampanjen.

1997 antogs en tjeckisk-tysk deklaration, där Tyskland beklagade 1938 års München-avtal och naziockupationen därefter, Tjeckien beklagade att fördrivningen drabbade också oskyldiga samt båda förklarade att detta nu tillhör det förgångna och inte får påverka relationerna mellan länderna.

Till EU:s Lissabonfördrag fogades dessutom ett tilläggsprotokoll om att fördragets bestämmelser om de grundläggande rättigheterna inte kan leda till skadeståndskrav från sudettyskars eller ungrares sida.

Ca 2,9 miljoner sudettyskar fördrevs eller flydde. Ca 220 000 fick stanna kvar. Från Ungern fördrevs över 200 000 väl intregrerade tyskar, Donauschwaben. Om minnesdagen beslöt det ungerska parlamentet enhälligt i höstas. Dagen valdes för att det första tåget med deporterade tyskar avgick från Budapest 19.1.1946.

Den ungerska ledningen hade säkert baktankar. Dels är det en gest mot Tyskland, som man hoppas få stöd av inom EU. Dels är det också en signal till Tjeckien, Slovakien och Rumänien om att man väntar sig motsvarande symboliska beslut av dem angående de fördrivna ungrarna.

fördrivningar, Tjeckien, Ungern