Makthunden

De direktiv som riksdagens talmanskonferens i onsdags (17.4) gav om behandlingen av medborgarinitiativ är otillfredsställande. Utskotten har fortfarande fria händer att låta bli att behandla ett sådant initiativ.

Ett minimikrav borde vara att hela riksdagen beslutar om dess öde. Då det initiativ som gäller rätten för personer av samma kön att ingå äktenskap kanske i höst når riksdagen kommer det att remitteras till lagutskottet. Nyligen beslöt samma utskott att en motion med samma syfte inte behandlas. Ändå är det möjligt att en majoritet av hela riksdagen skulle godkänna en sådan lag. Men det mäts aldrig om lagutskottet fattar samma beslut igen.

Ofta hävdas i debatten att en liten minoritet av medborgarna, kanske några procent, inte får diktera vad riksdagen beslutar. Ingen har hävdat att ett medborgarinitiativ bör leda till lagstiftning. Det är i sista hand riksdagens majoritet som bestämmer. Men den bör ges möjlighet att göra det, utan att ett utskott med bara sjutton medlemmar hindrar ett beslut.

Det första medborgarinitiativet, som kräver ett förbud för pälsnäringen, kommer upp till remissbehandling i riksdagen inkommande torsdag (25.4). Det är nästan säkert att det inte går igenom. Trots det bör saken avgöras i plenum efter utskottsbehandlingen, inte av jord- och skogsbruksutskottet, där pälsnäringens försvarare antagligen har en större majoritet än i hela riksdagen.

Systemet med medborgarinitiativet infördes i samband med den senaste grundlagsreformen, som trädde i kraft 2012, och marknadsfördes som en ny påverkningskanal för medborgarna. Detta hotar att omintetgöras om utskotten får sista ordet om behandlingsordningen.

Tydligt är att riksdagen genomförde den här reformen utan att tänka färdigt, såsom docent Åsa Bengtsson påpekar.

Nu klagar en del riksdagsledamöter över att man inte kommer att ha tid att behandla alla medborgarinitiativ, om alla initiativ måste gå igenom samma grundliga process. Riksdagen har möjlighet att rationalisera sitt arbete. Man kan begränsa pratokratin (Björn Månssons term) och semestrarna på sammanlagt nästan fyra månader i året kan väl förkortas.

”Ett utskott skall utan obefogat dröjsmål behandla de ärenden som remitterats till det och, beroende på ärendet, lämna betänkande om dem till plenum eller utlåtande till ett annat utskott”, heter det i paragraf 34 i riksdagens arbetsordning. Är detta inte förpliktande?

medborgarinitiativ