Makthunden

Kristdemokraterna sammankallar en extra partikongress för att ändra stadgarna så att en ordinarie partikongress skall kunna sammankallas redan i början av nästa år. Syftet sägs vara att få den nuvarande ordföranden inrikesminister Päivi Räsänen ersatt med Sari Essayah.

Man undrar om inte de nuvarande stadgarna ger utrymme för att byta ordförande vid en extra kongress direkt.

Om man får tro kommentatorerna motiveras ordförandeskiftet dels med det dåliga resultatet i EU-valet, dels med det goda resultatet i EU-valet. Det dåliga var att Kristdemokraterna förlorade sitt enda mandat, det goda att Sari Essayah fick femte mest röster av alla kandidater i valet trots att hon inte blev invald. Nu tror en del kristdemokrater att valet 2015 skall gå bättre med den populära Essayah än med Räsänen i spetsen.

Partiets nederlag kan tolkas på olika sätt. I själva verket gjorde Kristdemokraterna sitt bästa EU-val någonsin med 5,24 procent av rösterna. Att man tidigare vunnit mandat har varit en följd av valförbund. I riksdagsval har partiet bara en gång haft en större andel av rösterna: 5,34 procent 2003. Till paradoxerna hör att partiet även då förlorade mandat.

Om Päivi Räsänen avgår eller tvingas avgå på grund av ”nederlaget” i EU-valet sker det för andra gången i partiets historia. Bjarne Kallis avgick 2004 efter att partiet inte lyckats ta mandat i EU-valet. Det var för övrigt Kristdemokraternas dittills bästa EU-val i fråga om den procentuella andelen av rösterna. Bara i årets val gick det ännu bättre.

Det är kanske litet snedvridet att en partiordförande avgår på grund av ett EU-val, då de nationella partiernas ledare inte direkt är ansvariga för verksamheten i EU-parlamentet och sällan också själva kandiderar. Kallis var dock själv också kandidat 2004 och Räsänen nu.

När har en partiledare avgått efter ett riksdagsval då valet gått dåligt? Den som jag närmast kommer att tänka på är Centerns Mari Kiviniemi, som avgick 2012 efter det dåliga valet 2011. Ovanligt är det i varje fall.

Det är en rätt ny trend i finsk politik att partikongresserna ordnas inför ett val hellre än strax efter. Samlingspartiet ändrade sin kongressrytm 2002 så att man alltid står inför ett riksdagsval följande år eller ett kommunalval på hösten. Det var den uttryckliga motiveringen.

Med tanke på att man i valet inte bara väljer de kommande makthavarna utan också utkräver ansvar av de sittande makthavarna finns det också en poäng i att hålla kongress snart efter ett val. Det skulle vara en naturlig plats för valförlorare att ställa sin plats till förfogande.

kristdemokraterna, partikongresser