Makthunden

Vad ska vi kalla den regering som håller på att bildas under Juha Sipiläs (C) ledning? Det vanligaste förslaget tycks vara ”konservativ”.

Varför inte hålla fast vid de vedertegna benämningarna: rödmylla då stommen består av Centern och Socialdemokraterna, blåröd då Samlingspartiet och Socialdemokraterna är de dominerande partierna och borgerlig då Centern och Samlingspartiet bildar regering.

Den nya regeringen är alltså borgerlig. Då också Sannfinländarna är med som ett stort parti kunde man kanske beteckna Sipiläs koalition som borgerlig-populistisk. Då Folkdemokraterna i tiden var ett tredje stort regeringsparti tillsammans med SDP och Centerpartiet kallades regeringen folkfrontsregering, inte rödmylleregering. Beteckningarna säger kanske inte särskilt mycket om regeringarnas politik, men de är vedertagna.

Varför heter det borgerliga partier? Termen borgerlig syftar på en samhällsklass, inte en politisk ideologi. I Ungern har en debatt under våren förekommit om termen. Det ledande partiet Fidesz ändrade 1995 sitt namn till Fidesz – Magyar Polgári Párt (Fidesz – Ungerns borgerliga parti) för att särskilja det från det då härskande socialistiskt-liberala blocket. Fidesz var ursprungligen en förkortning för Fiatal Demokraták (Unga Demokrater).

I debatten påpekade Ferenc Köszeg att termen borgerlig härstammar från den kommunistiska propagandan under den tyska Weimar-perioden (1918-1933). Kommunisterna betecknade de liberala, konservativa och kristdemokratiska partierna som borgerliga därför att de sades tjäna borgerskapets klassintressen. Och i det efterkrigstida Ungern stämplades de politiska partier som stod utanför den kommunistledda ”nationella enheten” som borgerliga. Köszeg hävdar att termen borgerlig används bara i Ungern och Tyskland.

Det stämmer inte riktigt eftersom man bland annat i Finland och Sverige också talar om borgerliga partier. Men i det övriga Europa betecknas de berörda partierna vanligen som center-höger, inte som borgerliga.

Vad skall man då kalla oppositionen? För en verklig innovation står De Grönas ordförande Ville Niinistö då han i sitt ”linjetal” (9.5) betecknar De Gröna, SDP, Vänsterförbundet och SFP som en liberal opposition. Och Hbl följer i en ledare (17.5) upp genom att hävda att den nya oppositionen med Kristdemokraterna som undantag utgör ett liberalt alternativ till regeringen, vars värdegrund till stora delar är konservativ.

Den nya liberala oppositionen har 71 mandat i riksdagen och kommer inte att få majoritet i nästa riksdag. Och den kommer knappast att fungera enhetligt som opposition redan av den orsaken att gruppdisciplinen inte har samma betydelse för ett oppositionsparti som för ett regeringsparti.

borgerlig, liberal, opposition, regeringsbildning