Bjarne Nitovuori bloggar om politik

Okategoriserad

Samhällsfördraget

11 Aug , 2015, 16.46 Bjarne Nitovuori

 

Varför ägnar medierna förhandlingarna om ett så kallat samhällsfördrag så stor uppmärksamhet, då begreppets innehåll är så suddigt och konkreta resultat kan väntas först nästa år?

Och hur kan trepartsförhandlingar mellan arbetsmarknadsparterna och regeringen handla om ett ”samhällsfördrag”? Tidigare kallades sådana förhandlingar inkomstpolitiska förhandlingar, av vilka de första ledde till Liinamaa-avtalet 1968.

När man talar om ett samhällsfördrag går tankarna till 1700-talsfilosofen Jean-Jacques Rousseau, som skrev boken ”Om samhällsfördraget”. Före Rousseau använde några filosofer termen för att beskriva att samhället baserar sig på att människorna avstår från en del av sin frihet till en överhet (=staten) som i gengäld erbjuder trygghet. Rousseau menade dock att människorna inte avstod från något utan de är en del av den kollektiva helhet som uttrycker allmänviljan. Det är inte en begränsning av individens frihet utan ett förverkligande av den, hävdade han.

Det enda gemensamma detta filosofiska resonemang har med statsminister Juha Sipiläs (C) ”samhällsfördrag” är att i båda fallen blir största delen av medborgarna aldrig tillfrågade.

Sipiläs förebild är statsminister Esko Ahos (C) försök 1991 att åstadkomma något han kallade ett samhällsfördrag och som innebar en så kallad inre devalvering dvs en allmän lönesänkning. Försöket stupade då de som ville ha en riktig devalvering lyckades genomdriva en sådan.

Det nu aktuella försöket syftar också till en inre devalvering. I månader har man talat om en produktivitetsökning genom en förlängning av arbetstiden utan tilläggsersättning. Helsingin Sanomat, samhällsfördragets kanske främsta propagandist, skrev i en ledare 30.6 att sysselsättningen på det sättet till en början säkert inte förbättras utan snarare försvagas. Men då man med oförändrade arbetskostnader kan producera mera kan priset sänkas, varvid försäljningen kan öka och företagen kan anställa flera.

I samma nummer av tidningen ingick en insändare, som kan ses som ett svar på ledaren. Insändarskribenten konstaterade att Matti Vanhanens regering slopade arbetsgivarnas folkpensionsavgift och lovade tusentals nya arbetsplatser. Jyrki Katainens regering sänkte samfundsskatten från 24.5 till 20 procent och lovade att detta ger tusentals nya arbetsplatser. Inget av dessa löften infriades.

Ett likadant resultat kan förutspås nu, om man stirrar sig blind enbart på arbetstiden. Fackcentralen FFC:s ställningstagande i går (10.8) borde få Sipilä att fundera på andra lösningar för att förbättra konkurrenskraften.

 

 

 

, ,

Om Bloggaren

Bjarne Nitovuori är pensionerad Hbl-journalist. Var politisk journalist i drygt 20 år med några korta gästspel på ledarredaktionen. Har följt med politik ungefär sedan 13-års ålder då Kekkonen för första gången valdes till president 1956. Har numera en mer kritisk syn på politiken än som politisk journalist.
augusti 2015
M T W T F S S
« Jul   Sep »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Kategorier

Kommenteringen är stängd.