Bjarne Nitovuori bloggar om politik

Okategoriserad

Valkretsreform får vänta

23 okt , 2015, 16.37 Bjarne Nitovuori

 

Riksdagen förkastade i dag med rösterna 143-17 och en nedlagd röst den grundlagsändring som skulle ha fastställt valkretsarnas antal till minst nio och högst tolv (+Åland). Bara De Gröna och Kristdemokraterna röstade för ändringen som den förra riksdagen lade vilande till denna riksdag. Det var ett väntat beslut eftersom grundlagsutskottet tidigare föreslagit förkastande.

Syftet med ändringen var att göra det möjligt att fortsätta den sammanslagning av valkretsar som påbörjades under den förra perioden, då två valkretsar i sydöstra Finland och två i östra Finland slogs ihop i syfte att sänka den så kallade dolda rösttröskeln i dessa valkretsar. Nu är antalet valkretsar på fastlandet just tolv och grundlagen tillåter inte längre en minskning av antalet.

Med den dolda rösttröskeln avses den andel av rösterna ett parti måste samla för att få mandat i en valkrets. I de minsta valkretsarna har den varit ca 14 procent då den i till exempel Nyland varit omkring tre procent. Enligt undersökningar minskar den höga rösttröskeln valdeltagandet och ökar det taktiska röstandet i de små valkretsarna. Många anhängare av mindre partier bedömer att deras parti inte har någon chans till mandat och låter bli att rösta eller röstar taktiskt på ett parti som har chans till mandat.

Riksdagen godkände i dag också ett uttalande om att en parlamentarisk beredning bör tillsättas för att utveckla valsystemet i syfte att sänka den dolda rösttröskeln och trygga den regionala representativiteten.

Just den regionala representativiteten tycks vara så viktig för partierna att man inte kan gå med på ett valsystem som skulle vara politiskt mera rättvist. Valsystemet har de senaste decennierna grunnats av många arbetsgrupper och kommittéer. Bland annat ett förslag om att mandatfördelningen i riksdagen skulle baseras på den sammanlagda röstfördelningen i hela landet föll, formellt för att det ansågs vara alltför komplicerat. I verkligheten föll det för att ett system där alla, också små partier, skulle få det antal mandat som deras röstetal förutsätter, skulle gå ut över de stora partierna som gynnas av det nuvarande systemet.

I sitt expertutlåtande för grundlagsutskottet föreslog professor Heikki Paloheimo att man skulle överväga en metod som utvecklats av matematikerna Friedrich Pukelsheim och Michel Balinski, som tillämpas i flera schweiziska kantoner med början i Zürich 2006. Metoden skulle medföra en proportionell fördelning både mellan partierna och regionalt. Den är matematiskt elegant och resultatet fås fram lika snabbt som nu, hävdade Paloheimo.

Jag tror inte att de stora partierna kommer att godkänna en sådan metod. Den är lika motbjudande för dem som den tidigare förkastade modellen där mandatfördelningen baserar sig på resultatet i hela landet. På sin höjd kan de acceptera det om de samtidigt får igenom en röstspärr på några procent. En sådan var aktuell också i det föregående försöket.

 

 

, ,

Om Bloggaren

Bjarne Nitovuori är pensionerad Hbl-journalist. Var politisk journalist i drygt 20 år med några korta gästspel på ledarredaktionen. Har följt med politik ungefär sedan 13-års ålder då Kekkonen för första gången valdes till president 1956. Har numera en mer kritisk syn på politiken än som politisk journalist.
oktober 2015
M T O T F L S
« sep   Nov »
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  

Kategorier

Kommenteringen är stängd.