Makthunden

Helsingin Sanomat publicerade i fredags (17.12) resultatet av en opinionsmätning om vilka kandidater i vårens riksdagsval i Nyland väljarna kan tänka sig stöda. Alexander Stubb (Saml) var etta med 39 procent, Timo Soini (Sannfi) tvåa med 27 procent.

En utgångspunkt för undersökningen var att många röstar i första hand på person, inte på parti. Någon borde berätta för dem att de är offer för sjävbedrägeri. Alla röster på en person går också till ett parti och det är partiets röstandel som avgör politikens inriktning, inte så mycket vilka personer som väljs in från ett partis listor.

Någon föreslog under hösten att det borde finnas en webbplats  där alla riksdagsledamöters vallöften samt deras röstningsbeteende i riksdagen skulle registreras och jämföras. På det sättet skulle man utkräva ansvar av alla enskilda riksdagsledamöter. Det är en dödfödd idé. En enskild ledamots röstningsbeteende i en konkret fråga säger inte så mycket. Det är partierna som skall ställas till svars.

Största delen av valannonseringen utgår från illusionen att riksdagsvalet är ett personval.  En lång rad medier kommer inför valet att ha valmaskiner (eller kandidattest som språkvårdarna vill att det skall heta), där man också utgår från samma illusion.

Ett system med långa listor vore mera realistiskt, eftersom väljarna då vore tvungna att ta ställning till partiernas program.  Samtidigt skulle det behövas mindre pengar för valkampanjen. Men det är naturligtvis orealistiskt att tro att ett sådant system skulle kunna införas hos oss.