Hela 34 sittande riksdagsledamöter lämnar riksdagen frivilligt i vår, berättade Helsingin Sanomat häromdagen (11.1) och antog att det är något slags rekord. Riktigt så är det inte i ett litet längre perspektiv.
Inför 1995 års val ställde 39 riksdagsledamöter inte upp. Det har jag själv skrivit i Hbl dagen efter valet. Den höga siffran kan antagligen delvis förklaras med att de som i början av året valdes till Finlands första Europaparlamentariker samtidigt också var riksdagsledamöter och att de flesta av dem av den anledningen inte ställde upp i riksdagsvalet. Numera kan man inte sitta i båda parlamenten samtidigt.
1995 slogs dessutom 45 ut, vilket betyder att hela 84 ledamöter byttes ut. Det är en ovanligt hög siffra. En tumregel är att en sjättedel av de 200 ledamöterna går frivilligt och ytterligare en sjättedel fälls ut av väljarna, alltså sammanlagt en tredjedel. De som tvingas gå brukar dock vara något flera än de som går frivilligt.
1995 var ett speciellt år. Det var efter den stora depressionen i början av 1990-talet, då SDP i oppositionsställning vann en så kallad jordskredsseger. Ännu större har omsättningen bland riksdagsledamöterna varit 1945 i det första valet efter kriget samt 1970.
I 1945 års val invaldes bara 93 av de ledamöter (enligt Suomen historian pikkujättiläinen) som satt i den föregående riksdagen och som hade valts 1939. En orsak var naturligtvis den långa tid som hann förflyta sedan föregående val, en annan att ett nytt parti, kommunisterna/kommunistera, med kraft trädde in på den politiska arenan. En tredje orsak var dåvarande statsministern J.K. Paasikivis maning till dem som ansvarat för den krigstida politiken att träda tillbaka.
Valet 1970 var speciellt därför att Veikko Vennamos Landsbygdsparti då plötsligt ökade sin parlamentariska styrka från 1 till 18 och alla så kallade stora partier förlorade. Vårens val ser ut att bli en upprepning av 1970, då Landsbygdspartiets efterträdare Sannfinländarna går mot en storseger och de flesta andra partiet väntas förlora. Jag vågar nästan tippa att kanske 80-90 ledamöter byts ut, av vilka ca 50 ofrivilligt.