Makthunden

Aldrig har politiker och partier beskyllts för kappvänderi så flitigt som efter senaste riksdagsval. Oppositionen har naturligtvis använt epitetet om regeringspartierna, men också en del journalister har gjort upp listor där man jämfört valprogrammen med regeringsprogrammet.

Politikernas handlande skall naturligtvis granskas och jämföras med deras utfästelser. Men ofta görs de här jämförelserna på ett populistiskt sätt. En del journalister har svårt att skilja mellan valprogram och vallöften. Då till exempel Jutta Urpilainen (SDP) före valet slog fast att Socialdemokraterna inte går med i en regering som höjer pensionsåldern var det ett vallöfte. Men om något parti säger att man eftersträvar en halvering av arbetslösheten är det bara en målsättning, inte ett löfte. Till en politikers dygder hör också att kunna göra kompromisser.

I ett regeringsprogram lovar man framför allt genomföra konkreta saker, även om det också innehåller vaga målsättningar utan konkreta löften. Åtminstone tidigare ansågs regeringsprogrammet vara valperiodens viktigaste dokument, på vars innehåll all politisk energi skulle koncentreras.

Vilket epitet skall man då använda – kappvänderi eller anpassning till realiteterna –  då finansministeriet under ledning av finansminister Jutta Urpilainen (SDP) två månader efter att man kommit överens om regeringsprogrammet föreslår anslagsminskningar direkt i strid med regeringsprogrammet? Yles Anne Suominen räknar i en kolumn upp en lång rad sådana anslagsminkningar. 

I själva verket finns motsättningen redan i regeringsprogrammet, vilket Helsingin Sanomats Piia Elonen observerade i en kolumn 19.7. Å ena sidan lovar man främja en rad goda saker, å andra sidan säger man i samma program att anslagen för den goda saken minskas.

Anne Suominen föreslår att regeringsprogrammet skrivs om. Nu skulle man dessutom kunna hänvisa till argumentet att de ekonomiska utsikterna nu är sämre än då regeringsprogrammet skrevs. Men såsom Elonens granskning visar visste man tydligen redan för två månader sedan att programmets löften inte kan infrias.

regeringsprogram