Makthunden

Finland stoppade tillsammans med Nederländerna Rumäniens och Bulgariens inträde i Schengen-området. I offentligheten har beslutet förklarats bara av inrikesminister Päivi Räsänen (KD) och statsminister Jyrki Katainen (Saml). Men hela regeringen, också till exempel Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, De Gröna och SFP står bakom ståndpunkten men har inte förklarat sig i offentligheten.

Päivi Räsänen har hänvisat till bristerna i rättsstaten och minoriteternas ställning samt korruptionen och den organiserade brottsligheten i Rumänien och Bulgarien. Å andra sidan sidan har hon medgett att de två länderna ”tekniskt” uppfyller kriterierna för Schengen-medlemskap.

Schengensamarbetet innebär att gränskontrollerna mellan medlemsstaterna slopas samtidigt som bekämpningen av den gränsöverskridande brottsligheten effektiveras genom ökat polissamarbete.

Räsänen har hävdat att Schengen-medlemskapet är den sista påtryckningsmetoden för att få de två länderna att vidta effektiva åtgärder mot korruptionen och för att förbättra minoriteternas ställning. I själva verket har de här frågorna sedan de två ländernas EU-anslutning i början av år 2007 varit föremål för EU-kommissionens så kallade samarbets- och kontrollmekanism. Inom ramen för mekanismen har kommissionen presenterat rapporter två gånger per år.

I den senaste, i juli år, konstaterade kommissionen för n:te gången att Bulgarien och Rumänien gjort framsteg, men att det krävs ytterligare framsteg. Nästa års rapport kommer att innefatta en övergripande utvärdering av Bulgariens och Rumäniens framsteg under hela femårsperioden, varvid också åtgärder föreslås.

Mekanismen infördes för att det i medlemsländerna fanns en stor misstro mot Bulgariens och Rumäniens förmåga att få bukt med de nämnda problemen. Då Finlands riksdag 2006 behandlade de två ländernas medlemskap konstaterade utrikesutskottet att medlemskapet erbjuder bättre möjligheter att korrigera missförhållanden. Den synen omfattades av hela riksdagen, också Päivi Räsänen och de nuvarande regeringspartierna, eftersom medlemskapet godkändes enhälligt.

Utrikesutskottet konstaterade för fem år sedan bland annat att kommissionen har skyldighet att vidta rättsliga åtgärder om länderna inte följer reglerna. Den kan också tillfälligt stoppa utbetalningen av medel till länderna, vilket också skett några gånger.

Finlands regering litar alltså inte på att EU-kommissionens mekanism är tillräckligt effektiv eftersom man tillgriper Schengen för att få Rumänien och Bulgarien att vidta åtgärder. Det är en linjeändring i Finlands EU-politik, som inte motiverats tillräckligt i offentligheten.

EU-politiken, Schengen