Bjarne Nitovuori bloggar om politik

Okategoriserad

Valdatum alltid problematiskt

26 okt , 2013, 10.08 Bjarne Nitovuori

 

En arbetsgrupp bestående av de åtta riksdagspartiernas partisekreterare föreslår enhälligt att president-, riksdags- och kommunalvalen i framtiden varje gång ordnas den tredje söndagen i april.

Det betyder bland annat att president Sauli Niinistös mandat 2018 förlängs med med tre eller fyra månader. Den största  ändringen är att de nyvalda kommunfullmäktige kan tillträda på sommaren och därmed bereda följande års budget. De nu sittande fullmäktiges mandatperiod skulle förlängas med ett halvt år då nästa kommunalval skulle hållas först i april 2017.

Av tidningsreferaten att döma är reformen i fråga om tidpunkten för kommunalvalet den enda klart förnuftiga delen av förslaget. I nuvarande system tvingas de nya fullmäktige det första året tillämpa de avgående fullmäktiges budget.

Arbetsgruppens ordförande Samlingspartiets partisekreterare Taru Tujunen ser det som ett problem att man till exempel år 2024 tvingas ordna såväl president-, EU- som kommunalval samma år. ”Det räcker partiernas intellektuella och fysiska resurser inte till för”, hävdar hon.

Hon menar alltså att resurserna räcker till om kommunalvalet skjuts fram med ett halvår. Inte trovärdigt.

Ett annat problem som tydligen inte beaktats är att EU-valet är i maj vart femte år. Det betyder, om förslaget går igenom, att riksdags- och EU-valet 2019 är med en månads mellanrum. Detsamma gäller kommunalvalet och EU-valet 2029. Och 2024 skulle presidentvalets första omgång äga rum tredje söndagen i april, den sannolika andra omgången första söndagen i maj och EU-valet några veckor senare.

Så nära varandra har val i Finland ägt rum senast 1962, då riksdagsvalet ordnades mellan elektorsvalet och det egentliga presidentvalet. Det var Urho Kekkonen som ordnade det på det sättet. Tanken var att splittra motståndarna, då Socialdemokraterna och Samlingspartiet skulle ha tvingats bekämpa varandra i riksdagsvalet samtidigt som de försökte bilda gemensam front mot Kekkonen i presidentvalet. Den gemensamma fronten blev dock inte av, då Honkafronten sprack redan i november 1961.

Ännu bör påpekas att den här konstellationen med riksdagsval vartannat udda år och kommunalval vartannat spricker vid en upplösning av riksdagen och val i förtid. Den möjligheten finns fortfarande fastän det senast skett för snart 40 år sedan.

Varför skall partisekreterare göra upp förslag till lagstiftning? Syftet är att man med ett enhälligt förslag skall göra ändringar omöjliga och den allmänna debatten överflödig. Bättre vore det med ett expertförslag, som sedan skulle underställas allmän debatt och politisk behandling.

, , ,

Om Bloggaren

Bjarne Nitovuori är pensionerad Hbl-journalist. Var politisk journalist i drygt 20 år med några korta gästspel på ledarredaktionen. Har följt med politik ungefär sedan 13-års ålder då Kekkonen för första gången valdes till president 1956. Har numera en mer kritisk syn på politiken än som politisk journalist.
oktober 2013
M T O T F L S
« sep   Nov »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  

Kategorier

Kommenteringen är stängd.