Viktigare än att vinna valet är att vinna regeringsförhandlingarna efter valet, har någon sagt om regeringsbildningen i Finland. Detsamma gäller i ännu högre grad kopplingen mellan Europaparlamentsvalet och den kommande EU-kommissionen och de övriga så kallade topposterna inom EU.
Europeiska rådets ordförande (”EU-presidenten”) Herman Van Rompuys uttalande i söndags visar att den kopplingen är nästan obefintlig. Han sade att EU-kommissionens ordförande mycket väl kan vara någon annan än de toppkandidater som de europeiska partierna nominerat.
Utgångspunkten har varit att toppkandidaten för det parti som blir störst i EU-parlamentet blir kommissionens ordförande, i praktiken antingen de konservativas (EPP) kandidat Jean-Claude Juncker eller socialisternas (PES) kandidat Martin Schulz. På det sättet skulle väljarna kunna påverka kommissionens sammansättning. Det skulle öka valdeltagandet, trodde man. Van Rompuy tar nu oss ur den villfarelsen liksom Tysklands kristdemokratiska förbundskansler Angela Merkel, ”Europas mäktigaste politiker”, tidigare.
Upplägget baserar sig på en otydlig formulering i Lissabon-fördraget enligt vilken resultatet i Europaparlamentsvalet skall ”beaktas” vid valet av kommissionsordförande. Det kan beaktas på olika sätt och inget parti kommer ändå att få absolut majoritet.
Van Rompuy betonade att den nya kommissionsordföranden måste få en kvalificerad majoritet av rådet dvs medlemsländernas regeringar bakom sig. I parlamentet räcker det med enkel majoritet. Då de fem toppkandidaterna debatterade i tv 15.5 var alla av den åsikten att någon av dem skulle bli kommissionsordförande. I annat fall skulle parlamentet blockera rådets förslag. Naturligtvis har de ingen fullmakt att lova det på det ännu ovalda parlamentets vägnar.
Redan några dagar efter söndagens val får man kanske en fingervisning om vartåt det lutar. På tisdag nästa vecka möts både de europeiska partierna och medlemsstaternas ledare för att diskutera valresultatet. Redan dagen innan diskuterar Angela Merkel med sin socialdemokratiske vicekansler Sigmar Gabriel och den diskussionen kan ha avgörande betydelse.
I slutet av juni ordnas ett extra toppmöte där kandidaten till kommissionsordförande skall slås fast och EU-parlamentet röstar i saken tidigast i mitten av juli. Den nya kommissionen skall tillträda 1 november. Herman Van Rompuys mandat som ordförande för Europeiska rådet utlöper också i november.