Makthunden

Sverigedemokraternas storseger, moderaternas brakförlust och regeringsskiftet är naturligtvis det väsentliga i resultatet av förra söndagens svenska riksdagsval.

Då man i analyserna nu lyfter fram Stefan Löfvens svårigheter att få sin kommande regerings förslag igenom i riksdagen är det skäl att minnas att Sverige nästan regelbundet har minoritetsregeringar som ändå brukar klara sig valperioden till slut. Också Fredrik Reinfeldts borgerliga koalition var en minoritetsregering och också i den förra riksdagen var Sverigedemokraterna i vågmästarposition. Jag har inte följt med svensk politik så noga att jag skulle veta hur Reinfeldt hanterade den situationen. I princip står Löfven inför samma problem även om hans parlamentariska underlag är svagare och Sverigedemokraterna är starkare än de var de fyra senaste åren.

Det svenska systemet med block som ofta redan före valet kommer överens om regeringssamarbete om de vinner valet är bättre än vårt system. Också systemet med partilistor är bättre än vår blandning av parti- och personval (men det återkommer jag till i ett annat sammanhang).

Däremot är röstspärren på 4 procent odemokratisk. Den här gången var det bara Feministiskt initiativ som inte lyckades klara spärren men det hindrade inte att det rödgröna blocket blev större än det borgerliga blocket. Men någon gång kommer det att hända att något av de ”gamla” partierna faller under tröskeln och att ett block som får flera röster än det andra ändå blir mindre på grund av detta. Tre av det borgerliga blockets fyra partier ligger nu bara några procentenheter över tröskeln och förr eller senare faller något av dem ut. Inte heller det rödgröna blockets mindre partier går säkra.

Röstspärren leder till taktiskt röstande i onödigt stor utsträckning bland de partiers anhängare som ligger nära tröskeln, alltså till att man inte röstar på det parti som ligger en närmast. Det är också ett demokratiproblem.

I Finland utreddes för några år sedan ändringar i valsystemet och en arbetsgrupp föreslog en tre procents tröskel. Förslaget förföll den gången men det kommer säkert upp på nytt eftersom de stora partierna har fördel av att eliminera mindre partier.

Den tyska författningsdomstolen förklarade i ett beslut i februari i år att den treprocentströskel som införts i det tyska EU-valet var författningsstridig. Den strider mot principen om lika chanser för alla partier. Varför domstolen inte förkastat den femprocentsspärr som tillämpas i det tyska förbundsdagsvalet är mot den bakgrunden svårare att förstå.

röstspärr, Sverige, valsystem