Centerns väljarstöd är på väg ner, var huvudbudskapet i gårdagens rapportering av Yles senaste opinionsmätning. Och då man skulle förklara det fick man Jari Pajunen på opinionsinstitutet Taloustutkimus att säga att det säkert är fråga om en naturlag. Centerns popularitet har varit så stor att det någon gång måste gå neråt.
Det strider mot den förklaring som en del uttolkare gav efter några av de föregående galluparna. Då förklarades Centerns uppgång bero på bandwagon-effekten dvs att väljarna vill vara på vinnarens sida. Hur fungerade inte den effekten på den undersökning som publicerades i går?
Opinionsmätningarna görs säkert numera rätt tillförlitligt. Men tolkningarna kunde vara vederhäftigare. Ovannämnda Pajunen antog i går att Centerns nedgång inte berodde på mellanölsbråket för någon vecka sedan. Centerledaren Juha Sipiläs snabba reträtt fungerade. Lika väl kunde man anta att Centerns nedgång berodde just på reträtten, inte på det ursprungliga förslaget.
Då Sipilä förklarade att man avstått från mellanölsförslaget därför att det inte fått stöd inom befolkningen hänvisade han antagligen till en av de hemliga gallupundersökningar som partierna brukar göra för att pejla opinionen. Det är typiskt för den nu rådande gallupdemokratin.
Många hävdar att galluparna är ett sätt att stärka demokratin. Så påverkar medborgaropinionen makthavarnas beslut. Galluparna kan ibland ha den funktionen. Men gallupdemokratin fungerar också som surrogat för en verklig demokrati, där partierna och medborgarna diskuterar och väger argumenten mot varandra. I gallupdemokratin förekommer ingen diskussion. Där försöker partierna utreda hur folk tänker och väljer linje utgående från det.
Ett annat tolkningsfel: Yle gjorde i går stort nummer av den jämna kampen om andra platsen och lät förstå att det kan ha avgörande betydelse för regeringsbildningen. Helsingin Sanomat skrev på ledarplats 18.2 rent ut att SDP och Samlingspartiet ”kämpar om andra platsen i valet – och om en plats i regeringen”. Där finns ingen automatik. Det är i första hand det största partiet och dess ordförande som väljer vem man regerar med. Till exempel Paavo Lipponen (SDP) valde både 1995 och 1999 att regera med Samlingspartiet trots att Centern var större.
Tvivelaktig (för att inte säga politisk) är också tolkningen att Sannfinländarnas ökning med någon procentenhet beror på att Grekland varit på tapeten under mätningsperioden. Det som rapporterades om Grekland handlade snarast om att Tyskland och Finland hårdast motsatte sig den nya grekiska regeringens krav, ingalunda om att finländska skattebetalare åter skulle tvingas stöda grekerna.