Makthunden

Opinionsnämndens ordförande Risto Uimonen trampade för en vecka sedan i klaveret då han i en kolumn bedömde att De Grönas presidentkandidat Pekka Haavisto har mindre chanser att nå andra omgången än Centerns Paavo Väyrynen, SDP:s Paavo Lipponen och Sannfinländarnas Timo Soini trots att skillnaden mellan de fyras gallupstöd ligger inom felmarginalen.

Uimonens motiverade det med ”en känd anledning” och med att SDP:s Centerns och Sannfinländarna har en större röstpotential. Den ”kända anledningen” är Haavistos homosexualitet.

I den här analysen gör Uimonen enligt min bedömning tre fel. För det första är väljarnas fördomar mot homosexuella knappast så starka som Uimonen föreställer sig. För det andra borde Haavistos sexuella läggning, som varit känd länge, ha inverkat på väljarstödet i galluparna redan nu så att han skulle ligga efter sina närmaste konkurrenter. Vad är det som talar för att det skulle inverka först i ett senare skede av kampanjen? För det tredje har direktvalet i de tre senaste presidentvalen visat att partiernas så kallade röstpotential inte behöver ha utslagsgivande betydelse.

Risto Uimonen är en kunnig politisk analytiker, vars bedömningar jag ofta delat. Men när det gäller att tippa hur det går i val borde man förhålla sig skeptisk till de politiska analytikerna, inklusive mig själv. Det är på samma sätt som med sportjournalisterna och veckans tipsrad.

Då jag jobbade som politisk journalist ägnade vi oss åt att skriva artiklar om hur vi väntade att det går i de tvåspråkiga valkretsarna. Jag skrev i allmänhet om Vasa valkrets och Egentliga Finland. Jag tror inte jag tippade så dåligt. Det problematiska var att en del kandidater trodde att min analys påverkade valutgången. En sittande riksdagsledamot, som jag tippade att skulle falla ut, hoppade på mig i riksdagscaféet efter min artikel. Han kom ändå in. 

Det kan faktiskt ha betydelse om en analytiker tippar att en kandidat inte har någon chans eller att en annan kandidat säkert går in. I varje fall brukar jag själv ibland rösta taktiskt: om den kandidat som jag tycker är bäst enligt min bedömning går in utan min hjälp eller om han/hon inte anses ha någon chans, så är det möjligt att jag röstar på någon annan. Galluparna spelar då större roll än analytikernas bedömningar.

analytiker, presidentval