Bjarne Nitovuori bloggar om politik

Okategoriserad

Talmansvalet

5 feb , 2013, 09.47 Bjarne Nitovuori

 

Var det nu riktigt lämpligt av Eero Heinäluoma (SDP) att efter att ha blivit omvald till talman läxa upp riksdagsledamöterna för deras röstningsbeteende?

Heinäluomas kritik föranleddes av att Centern ställde upp en egen kandidat, Mari Kiviniemi, för posten som andra vice talman. Sannfinländarnas Anssi Joutsenlahti återvaldes och posten ansågs tillhöra Sannfinländarna därför att de är riksdagens tredje största parti.

Heinäluoma hävdade att man senast 1965 agerat på det sättet dvs föreslagit flera än en kandidat för en talmanspost. Det stämmer nog inte. Bland de papper jag släpade med mig hem efter pensioneringen fanns också en lista som riksdagens dåvarande informationschef Ilpo Pohjola delade ut efter talmansvalet 1994. Då ställde socialdemokraterna upp Pertti Paasio mot Riitta Uosukainen (Saml). Uosukainen valdes med 107 röster mot 82 för Paasio.

Listan sträcker sig så långt bakåt i tiden som 1981. Under perioden 1981-1994 ställdes motkandidater upp fyra gånger i talmansvalet. 1983 valdes Erkki Pystynen (Saml) första gången till talman med 111 röster mot 82 för Pirkko Työläjärvi (SDP), 1987 valdes SDP:s Matti Ahde första gången och fick 129 röster, men Centerpartiet ställde upp Mikko Pesälä, som fick 46 röster. Och 1991 valdes Samlingspartiets Ilkka Suominen med 102 röster mot 74 för Pertti Paasio (SDP). Jag har inte haft möjlighet att kolla andra källor utan utgår från att Pohjolas lista återspeglar verkligheten.

Listan förtäljer inte hur man röstat om vice talmännen, men jag tror att det funnits flera kandidater också i några av de valen, även efter 1965.

Inte heller det är sant, som till exempel Helsingin Sanomat påstod för några dagar sedan, att man till talman brukar välja en företrädare för det näst största partiet. Då i regeringen i regel ingått två så kallade stora partier har det ena fått statsministerposten och det andra talmansposten. Så har det varit varje gång de senaste 25 åren.

Men det är inte alltid de två största som bildar regering.  Under tre perioder i följd 1991-2003 innehade Samlingspartiet talmansposten trots att partiet var bara tredje största parti. Men det var det näststörsta regeringspartiet.

Under hela den 95-åriga självständighetstiden har för övrigt talmannen valts från bara tre partier: Socialdemokraterna, Agrarförbundet/Centern eller Samlingspartiet.

 

Om Bloggaren

Bjarne Nitovuori är pensionerad Hbl-journalist. Var politisk journalist i drygt 20 år med några korta gästspel på ledarredaktionen. Har följt med politik ungefär sedan 13-års ålder då Kekkonen för första gången valdes till president 1956. Har numera en mer kritisk syn på politiken än som politisk journalist.
februari 2013
M T O T F L S
« jan   mar »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728  

Kategorier

2 kommentarer

  1. Raimo Viirret skriver:

    1994: Uosukainen mot Paasio?
    Det stämmer inte. Hesari skrev 8.2.1994 att de var Uosukainen mot Saara.maria Paakkinen med samma siffrorna.

    HeSa:

    Eduskunta valitsi maanantainan uudeksi puhemiehekseen opetusministeri Riitta Uosukaisen (kok). Uosukainen sai salaisessa lippuäänestyksessä 107 kannattajaa.

    Varapuhemies Saara-Maria Paakkinen (sd) keräsi 82 ääntä, kansanedustaja Pentti Mäki-Hakola neljä ja varapuhemies Mikko Pesälä (kesk) yhden äänen. Yksi kansanedustaja jätti puhemiesvaalissa tyhjän lipun.

    Ensimmäiseksi varapuhemieheksi kansanedustajat valitsivat 136 äänellä Paakkisen ja toiseksi varapuhemieheksi 182 äänellä Mikko Pesälän. Edustajat antoivat varapuhemiesvaalissa myös useita protestiääniä muiden muassa Paavo Väyryselle (kesk) ja Jörn Donnerille (r).

  2. Bjarne Nitovuori skriver:

    Tack Raimo för rättelsen!
    Felet beror på att det i Ilpo Pohjolas papper står ”Paa” och jag tolkade det automatiskt som Paasio. Troligen var Paakkinen då också Ilkka Suominens motkandidat i talmansvalet 1991.
    Faktum står dock kvar att det föreslagits motkandidater till de valda flera gånger efter 1965.

Kommenteringen är stängd.